Regnbåge

Regnbågen (Oncorhynchus mykiss) är en nordamerikansk laxfisk som inte hör hemma i svensk natur, men som ändå är en av landets mest fångade sportfiskar. Den är ryggraden i svenskt put and take-fiske och Sveriges i särklass mest odlade matfisk. Till skillnad från öring, lax och röding leker regnbågen på våren, och i svenska vatten misslyckas leken så gott som alltid. Det gör arten lättillgänglig och stridbar, en fisk du kan fånga året runt utan att den etablerar vilda bestånd.

Biologi

Utseende och identifiering

Regnbågen har en avlång, öringlik kropp och bär som alla laxfiskar en fettfena mellan ryggfena och stjärt. Det säkraste kännetecknet är det breda rödvioletta till rosaröda bandet längs sidan, ofta i kombination med rosafärgade kinder. Kroppen är tätt översållad med svarta prickar på sidor, rygg, ryggfena och stjärtfena.

Tre saker skiljer regnbågen från öring och lax. Stjärtfenan är kraftigt prickig, vilket öringens och laxens normalt inte är. Det rosa sidobandet saknar motsvarighet hos de inhemska arterna. Regnbågen har inga röda prickar, till skillnad från öringen som ofta har det.

Färgen varierar med miljön. I grumliga vatten kan fisken bli nästan svart med mörka fläckar, medan sjölevande individer är ljusare och mer silverblanka. Vid lek mörknar hanen och får en tydlig krok på underkäken.

Storlek och tillväxt

Storleken hos regnbåge i Sverige styrs nästan helt av om fisken är odlad, utsatt eller förvildad, inte av ålder på samma sätt som hos vilda arter. Värdena nedan är genomsnitt och variationen mellan vatten är mycket stor.

Sammanhang	Typisk vikt	Typisk längd
Utsatt fångstfärdig fisk i put and take	0,7–2 kg	35–55 cm
Större insatt fisk i vissa put and take-vatten	4–8 kg	60–80 cm
Förvildad eller rymd fisk i naturvatten	oftast under 1 kg	50–80 cm
Odlad matfisk, övre gräns	upp till 15 kg

Tillväxten är snabb under gynnsamma förhållanden. Arten trivs bäst kring 12 grader och tål mellan 0 och 25 grader. Fångstfärdig fisk som inte lär sig hitta naturlig föda efter utsättning växer ofta inte till, utan kan till och med tappa vikt. Livslängden i svenska vatten är omkring 16 år.

Diet

Regnbågen är allätare. Födan består av kräftdjur, snäckor, vatteninsekter, flygande insekter samt fisk och fiskägg. Yngel lever främst på insekter, små kräftdjur och plankton.

Fortplantning

Regnbågen är vårlekare och leker i Sverige under mars till juni. Det är en avgörande skillnad mot de inhemska laxfiskarna öring, lax och röding, som alla leker på hösten. Leken sker i strömmande vatten och rommen kläcks efter ungefär en månad i bottengruset.

I svenska vatten misslyckas leken nästan alltid. Havs- och vattenmyndigheten pekar på flera möjliga orsaker. Fisken har svårt att hitta lämpliga lekplatser, nykläckta yngel har svårt att hitta föda på våren, och parasiten Myxobolus cerebralis kan slå mot ynglen. En vanlig förklaring är också att den höstlekande öringen får ett försprång i konkurrensen om habitat och föda.

Habitat och beteende

Regnbågen vill ha svalt, syrerikt vatten och söker sig undan när det blir för varmt. Den klarar ett brett temperaturspann men är känsligare för låga syrehalter än till exempel abborre och gädda. I put and take-vatten håller den sig ofta nära inflöden, kanter och djupare partier under varma dagar. Förvildad och rymd fisk kan spridas snabbt och brett, men har normalt låg överlevnad över vintern i svenska naturvatten.

Beståndssituation

Regnbågen är en introducerad art utan självreproducerande bestånd i Sverige. All förekomst beror i praktiken på utsättning eller rymning från odling. SLU Artdatabankens risklista för främmande arter klassar regnbåge i den högsta riskklassen, mycket hög risk, främst på grund av konkurrens med inhemska laxfiskar och risk för spridning av sjukdomar och parasiter.

Det finns några få och omdiskuterade undantag. Sedan 1980-talet förekommer regnbåge i havet längs Skånes sydkust, och lekande regnbåge har konstaterats i gotländska vattendrag. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att detta kan tyda på att ett självförökande bestånd håller på att etablera sig längs den skånska kusten. I Vättern rör det sig i dag bara om ett fåtal individer som rymt från odlingar, utan känd reproduktion.

Bästa säsong

Regnbågen går att fånga året runt, och i put and take-vatten är den huggvillig oavsett årstid. Kallare vatten ger ofta bättre fiske, vilket gör vår och höst till de starkaste perioderna.

Vår

Våren är högsäsong. Vattnet är svalt och syrerikt och fisken är aktiv hela dagen. Det är också den period då nyutsatt fisk planteras inför sommaren i många put and take-vatten.

Sommar

Vid värme söker sig regnbågen till svalare och syrerikare vatten. Fiska nära ytan tidigt på morgonen och sent på kvällen, och djupare mitt på dagen. Varma sjöar med låg syrehalt kan ge trögt fiske under högsommaren.

Höst

Hösten är näst intill lika stark som våren. Sjunkande vattentemperatur höjer huggvilligheten och fisken äter aktivt. Mörkare betesfärger fungerar ofta bra under denna period.

Vinter

I put and take-vatten fortsätter fisket på isen med pimpel. Många anläggningar är öppna hela vintern, med undantag för kvoterade flugfiskesjöar. Var alltid försiktig på isen och kontrollera de lokala reglerna.

Dagliga mönster

Gryning och skymning är de bästa fönstren under den varma delen av året. Under sval väderlek kan fisket vara bra hela dagen. Väderomslag, lätt vind och mulet ljus ökar ofta huggvilligheten.

Fisketekniker

Regnbågen är tacksam att fiska med många olika metoder, vilket är en stor del av artens popularitet. Varje teknik beskrivs i detalj på respektive tekniksida.

Mete

Mete är kanske den vanligaste metoden i put and take. Bottenmete med PowerBait i form av deg eller färdiga kulor är effektivt, liksom kokt räka, maggot, mask och majs. Med flöte eller kastkula ställer du in fiskedjupet, vilket gör det enkelt att fiska högt i vattnet morgon och kväll och djupare mitt på dagen.

Läs mer om mete

Spinnfiske

Spinnfiske täcker stora ytor snabbt med små drag, spinnare, skeddrag, jiggar och betet Tasmanian Devil. En vanlig tumregel är skrikiga färger på vintern, ljusa på sommaren och mörka på hösten. Variera invevningshastigheten tills du hittar vad fisken vill ha för dagen.

Läs mer om spinnfiske

Flugfiske

Flugfiske är mycket populärt i put and take. Vid vak tar fisken insekter i ytan, och då fiskar du torrfluga eller kläckare. Utan vak fiskar du nymf under ytan. Färgstarka mönster som Booby och Zonker är klassiker, och bombardafiske med flöte och fluga är effektivt på större avstånd.

Läs mer om flugfiske

Jiggfiske

Jiggfiske fungerar väl och kan ses som en variant av spinnfisket. Variera jiggens färg och det djup du fiskar på tills du lokaliserar fisken. Metoden är effektiv både i öppet vatten och längs kanter.

Läs mer om jiggfiske

Trolling

I de stora sjöarna fiskas regnbåge med trolling och dragrodd på större djup, ofta tillsammans med annan laxfisk. Metoden kräver båt och utrustning för att kontrollera betets djup.

Läs mer om trolling

Isfiske

Vintertid fångas regnbågen på pimpel. En pirk något större än en abborrpirk lockar fisken till hålet, kompletterad med en agnad krok eller mormyska med maggot eller en bit räka. Pirk i koppar, guld eller silver fungerar bra. Använd alltid isdubbar och undvik att fiska ensam.

Läs mer om isfiske

Utrustning

Val av utrustning beror på teknik. En kortfattad orientering:

Spö: Ett vanligt kastspö i lätt till medelklass räcker långt, och just den enkla utrustningen är en del av regnbågens popularitet bland nybörjare.

Rulle: En enkel haspelrulle med jämn broms passar de flesta metoder. Stridbar fisk ställer krav på att bromsen fungerar mjukt.

Lina: En klen huvudlina räcker till utsatt fisk i normalstorlek, men anpassa grovleken efter om vattnet sätter ut riktigt stor fisk.

Tafs: Välj en tafs som klarar en stark fisk. Större insatt fisk på flera kilo ställer höga krav på tafsens styrka.

Beten: PowerBait, räka, maggot och majs för mete, spinnare, skeddrag och jiggar för spinnfiske, samt färgstarka flugor för flugfiske. Anpassa färgvalet efter vattnets klarhet, väder och dagsform.

Utrustningsguide för regnbågsspön

Rekord

Svenskt rekord (Sportfiskarnas Storfiskregister)

14,160 kg, 86 cm Fångad av Johan Handler från Åsarna i Börtnessjön vid Börtnan i Jämtland den 9 maj 2000. Fisken beskrivs som semiförvildad och togs på spinnmete agnat med pellets.

Världsrekord (IGFA All-Tackle)

48 lb 0 oz (21,77 kg) Fångad av Sean Konrad i Lake Diefenbaker, Saskatchewan, Kanada, den 5 september 2009.

Världsrekordet är betydligt tyngre än det svenska och förklaras av att den kanadensiska fisken var en triploid, alltså en steril odlingsrymling, som vuxit till sig i en mycket näringsrik sjö. Under svenska förhållanden begränsas tillväxten av kallare klimat och mindre föda, vilket gör att vild eller förvildad regnbåge sällan når i närheten av sådana vikter.

Nordiska rekord

• Norge: 11,495 kg, Sognefjorden, 1998.
• Finland: 9,66 kg, Saimen, 2008.
• Danmark: 16,25 kg, put and take-fiske, fångad av Klaus Hansen, 2017.

Namn och etymologi

Det svenska namnet regnbåge fastställdes som korrekt artnamn 2010. Namnet kommer av att hanen i lekdräkt skiftar i flera färger. Inom sportfisket och i handeln förekommer flera informella eller äldre benämningar, bland annat regnbågsöring, regnbågsforell, regnbågslax och laxforell. Både regnbåge och regnbågslax är godkända handelsnamn. Ordet forell är inte någon egen svensk fiskart utan ett mat- och receptbegrepp som ofta avser regnbåge eller öring.

I grannländerna heter arten regnbueørret på norska, regnbueørred på danska och kirjolohi på finska.

Det vetenskapliga namnet Oncorhynchus mykiss beskrevs 1792 av Johann Julius Walbaum. Släktnamnet Oncorhynchus syftar på den krokiga nos som hanen får i lekdräkt. Artnamnet mykiss kommer av “mykizha”, det lokala namnet på fisken hos befolkningen på Kamtjatka i östra Ryssland. Arten placerades länge i släktet Salmo, men räknas i dag till stillahavslaxarna.

Regnbåge som matfisk

Regnbågen är en god matfisk. Köttet varierar i färg från nästan vitt till ljusrosa eller rött. Odlad regnbåge är ofta rosare i köttet eftersom fodret innehåller färgämnet astaxantin. Portionsfisk på mellan 0,7 och 2 kg är den vanligaste matstorleken, men även större fisk fungerar bra. Klassiska tillagningar är stekt, ugnsbakad, rökt och gravad.

Odlad regnbåge med miljömärkning, till exempel ASC eller KRAV, är ett relativt hållbart val. Enligt Livsmedelsverket äter odlad fisk foder utifrån och har låga halter miljögifter, även om den odlats i Östersjön, Vänern eller Vättern. Livsmedelsverkets kostråd om dioxiner och PCB gäller vildfångad fet fisk som lax, öring, sik och röding, inte odlad regnbåge. Vildfångad regnbåge från utsatta vatten bör behandlas med samma försiktighet, och du bör alltid följa lokala kostråd.

Eftersom regnbågen normalt inte reproducerar sig i svenska vatten finns det inget bevarandeskäl att återutsätta stora exemplar. Tvärtom uppmuntras uttag, så länge du håller dig inom det aktuella vattnets regler.

Juridik och regler

Minimimått och fönsteruttag

Regnbåge har inget nationellt lagstadgat minimimått eftersom den är en främmande art och inte ingår i det nationella fångstregelverket. I put and take-vatten är det operatören som bestämmer om det finns mått- och kvotregler. Ovanför första definitiva vandringshindret räknat från kusten eller de stora sjöarna är det fiskerättsägaren som sätter reglerna via fiskekort.

Fredningstider

Regnbåge har ingen nationell fredningstid. En spridd uppgift på hobbysajter om fredningstid och 50 cm minimimått i Gotlands kustvatten, Kalmarsund och vid Öland är felaktig. Den avser i själva verket gädda, abborre och öring och har felaktigt tillämpats på regnbåge. Kontrollera alltid det aktuella vattnets regler hos fiskerättsägaren eller länsstyrelsen.

Catch and release

Eftersom regnbågen inte bildar vilda bestånd är återutsättning av bevarandeskäl inte aktuell på samma sätt som för inhemska arter. I kvoterade put and take-vatten kan dock återutsättning ingå i reglerna, och då ska fisken hanteras varsamt med blöta händer och kort tid ur vattnet. Levande betesfisk är förbjudet i Sverige och ska aldrig användas.

Kontrollera alltid lokala regler på HaV:s webbplats eller Länsstyrelsens sidor inför fiske.