Skrubbskädda

Skrubbskäddan (Platichthys flesus) är Sveriges vanligaste plattfisk och förekommer längs hela kusten, från Bohusläns klippor till Bottenvikens grunda vikar. Den lever i saltvatten, brackvatten och kan vandra långt upp i sötvattensdrag. Längs ostkusten kallas den ofta “flundra”, längs västkusten “skrubba”. Båda namnen avser samma art.

Biologi

Utseende och identifiering

Skrubbskäddan har en platt, nästan rundad kropp med liten sned mun. Ovansidan är mörkbrun till olivgrön med oregelbundna mörka fläckar. Blindsidan är vit, ibland gråfläckig. Fisken kan ändra färg efter underlaget för kamouflage.

Det säkraste kännetecknet mot den förväxlingsbara rödspättan är raderna av skrovliga benknölar längs sidolinjen och vid basen av rygg- och analfenan. Rödspättan är slät och blank, saknar dessa knölar och har en tydlig benig kam bakom ögonen som skrubban saknar. De två arterna bildar dessutom hybrider, vilket kan göra artbestämningen svår.

Ungefär 70 procent av skrubbskäddorna har ögonen placerade på höger sida. Upp till 20–30 procent är vänstervända, vilket är en högre andel än hos de flesta andra plattfiskarter.

Storlek och tillväxt

Skrubbskäddan blir sällan över 40 cm i svenska vatten trots en teoretisk maxlängd på 60 cm. Vanlig matvikt är 0,3–0,7 kg. Tillväxten varierar kraftigt mellan vatten: fiskar i Öresund och södra Östersjön växer snabbare och blir större än fiskar i norra Östersjön och Bottenhavet, där låg salthalt bromsar tillväxten.

Tabellen nedan är en uppskattning baserad på genomsnittliga tillväxtvärden. Verkliga mått varierar påtagligt beroende på vattenområde, temperatur och kön. Honor blir generellt större än hanar.

Ålder (år)	Ungefärlig längd (cm)	Ungefärlig vikt (kg)
1	12–14	0,02
2	18–20	0,07
3	23–25	0,14
4	27–29	0,22
5	30–32	0,31
6	33–35	0,39
7	35–37	0,46
8+	37–40+	0,53+

Diet

Yngel under ett år lever av plankton och insektslarver. Från ett år och uppåt övergår skrubban till bottenfauna: borstmaskar, musslor, ormstjärnor, märlkräftor och kräftdjuret skorv (Saduria entomon). Större individer tar också småfisk. Den lilla rörformiga munnen kan suga upp musslor ur flera centimeters mjukbotten. Skrubban förändrar sin diet med åldern och blir mer beroende av blötdjur och fisk ju större den blir.

Fortplantning

I Skagerrak, Kattegatt och Öresund leker skrubbskäddan ute till havs i januari–april på 20–40 meters djup. I Östersjön finns två lektyper: utsjölekande med flytande ägg i de västra och södra delarna, och kustlekande med bottenlevande ägg i grunda områden med lägre salthalt. De kustlekande östersjöfiskarna har föreslagits utgöra en egen art, östersjöskrubbskäddan (Platichthys solemdali), beskriven 2018 och den enda fiskart som anses endemisk för Östersjön.

En hona producerar 400 000–2 000 000 ägg per lek. Vid låg salthalt sjunker de pelagiska äggen till botten och kläcks inte, vilket begränsar fortplantningen i norra Östersjön.

Habitat och beteende

Skrubban lever på sand- och lerbottnar samt tångbevuxna grundområden, från strandzonen ner till 100 meters djup. Den tolererar brett varierade salthalter och kan gå långt upp i åar och flodmynningar. Dagtid gräver den gärna ned sig i mjukbotten. Nattetid söker den föda på grunt vatten. Under höst och vinter vandrar fiskar längs Östersjökusten ut till djupare vatten för lek och övervintring, för att återvända in på grunt vatten under våren.

Beståndssituation

Skrubbskäddan har god status i södra Östersjön, Öresund och Skagerrak/Kattegatt. I centrala Östersjön har arten ökat i antal, sannolikt kopplat till torskens kraftiga nedgång: torsk och skrubbskädda konkurrerar om samma föda, framförallt skorv, och stor torsk äter skrubbskädda. I norra Egentliga Östersjöns kustområden minskar arten. IUCN listar skrubbskäddan som livskraftig globalt. I Finland är den klassad som nära hotad.

Bästa säsong

Vår

Skrubban är aktiv och rör sig inpå grunt vatten under våren, men köttkvaliteten är sämre under mars–maj jämfört med hösten. Fredning gäller 15 februari–15 maj i Egentliga Östersjön.

Sommar

Fisket fungerar men köttet kan bli geléaktigt och är generellt av lägre kvalitet. Skrubban håller sig på lite djupare vatten när temperaturen stiger.

Höst

September–december är klart bäst längs hela kusten. Vattnet svalnar och skrubban går grunt in i hamnar, vid pirar, uddar, strömsatta sund och åmynningar, ibland på bara 1–3 meters djup. Köttkvaliteten är som bäst under den kalla årstiden.

Vinter

Fisket är möjligt längs västkusten och Öresund under milda vintrar. Längs Östersjökusten har fisken ofta vandrat ut till djupare vatten.

Dagliga mönster

Skrubban är mest aktiv i gryning, skymning och under natten, då den rör sig in på grunt vatten för att söka föda. Perioder med pålandsvind och svall, exempelvis när en större båt passerar, rör upp föda och kan öka aktiviteten.

Fisketekniker

Varje teknik beskrivs i detalj på respektive tekniksida. Här ges en kortfattad orientering om hur de används för skrubbskädda.

Bottenmete

Bottenmete med paternostertackel är den vanligaste och effektivaste metoden. Rig med en upphängarkrok placerad ovanför synken, gärna med lyspärlor eller lysslang på tafsen för att öka synligheten. Kortskaftade krokar i storlek 2–1/0 fungerar bra. Fiska aktivt: kasta i solfjäder och hasa hem tacklet i korta ryck med pauser. Skrubban biter gärna när betet rör sig, inte när det ligger still.

Läs mer om mete

Jiggfiske

Jiggfiske riktat mot skrubbskädda förekommer på riktigt grunt vatten under vår och höst, ofta från klipphällar eller bryggor. Lätta jiggar nära botten kan ge hugg, men metoden är mer osäker än bottenmete.

Läs mer om jiggfiske

Spinnfiske

Spinnfiske med lätta beten nära botten kan ge oavsiktliga skrubbor vid kustzoner, men är ingen riktad metod för arten. Fångsterna kommer ofta som biprodukt vid fiske efter havsöring.

Utrustning

Val av utrustning beror på teknik. En kortfattad orientering:

Spö: Ett lätt till mellantungt bottenfiskespö på 2,7–3,6 m med mjuk topp känner av de ofta försiktiga huggen bra.

Rulle: En medelstor snurrerulle i klass 2000–3000 räcker för de flesta situationer från strand och brygga.

Lina: Flätad lina 0,10–0,15 mm ger bra känsel till botten och enkel kontroll av tacklet.

Tafs: Monofilament tafs 0,20–0,28 mm, 30–60 cm, på upphängarkroken.

Beten: Borstmask och sandmask är bäst. Kokt skalad räka, blåmusslekött och bitar av sill eller makrill fungerar också väl.

Utrustningsguide för bottenfiskespön

Rekord

Svenskt rekord (Sportfiskarnas Storfiskregister)

816 gram Fångad av Fredrik Wikström, Ramsvik, Bohuslän, 11 maj 1996. Fångad på spö och krok längs Bohuskusten.

Världsrekord (IGFA All-Tackle)

2,93 kg (6 lb 7 oz) Fångad av Anne Karin Lothe, Maurangerfjorden, Norge, 10 januari 2004, på mete med makrill.

Det svenska rekordet på 816 gram är påtagligt lägre än IGFA-världsrekordet. De två systemen är oberoende av varandra: Sportfiskarnas Storfiskregister gäller fiske inom Sverige, medan IGFA:s rekord gäller globalt oavsett nationalitet och fiskevatten. Det norska vattnet Maurangerfjorden i Hardanger producerar generellt stor skrubbskädda.

Nordiska rekord

• Norge: 2,93 kg (Anne Karin Lothe, Maurangerfjorden, 2004) samma fisk som IGFA-världsrekordet.
• Danmark: ca 2,6 kg (Jan Jensen, Musholm Bugt).
• Finland: ca 1,3 kg.

Namn och etymologi

Artnamnet Platichthys flesus är sammansatt av grekiskans platos (platt, bred) och ichthys (fisk). Artepitetet flesus är en latinisering av franskans flet, som helt enkelt betyder skrubba. Arten beskrevs av Carl von Linné 1758.

Det svenska namnet “skrubbskädda” speglar två drag: “skrubba” syftar på den sträva, skrovliga ytan som känns som ett rivjärn, och “skädda” är ett äldre germanskt ord för plattfisk som lever kvar i sandskädda, lerskädda och bergskädda. På norska och danska heter den skrubbe, på tyska Flunder, på engelska European flounder och på finska kampela.

Folkliga namn i Sverige inkluderar: flundra (dominerande längs ostkusten), skrubba (västkusten), stenpott, butt och skädda. “Flundra” används i dagligt tal som samlingsnamn för plattfisk generellt, inte specifikt för en art. Skrubbskäddan är Ölands landskapsfisk.

Skrubbskädda som matfisk

Skrubbskäddan har vitt, magert kött med mild smak. Köttkvaliteten är klart bäst under den kalla årstiden. Sommartid kan köttet bli geléaktigt och smakfattigt. Fiskar på 25–35 cm ger lagom portionsstorlek och bra kötttjocklek. Den tillagas hel eller flådd, steks, kokas, bakas i ugn eller röks. Klassiska tillagningar är hel skrubba stekt i smör med dill och citron, eller fisksoppa på rensningsrester.

Större fiskar bör återutsättas. De är gamla och värdefulla för reproduktionen, och köttkvaliteten förbättras inte nämnvärt med storleken.

Juridik och regler

Minimimått och fönsteruttag

Minimimåtten för skrubbskädda varierar mellan havsområden:

Havsområde	Minimimått
Bälthavet, Öresund, södra Östersjön (ICES 22–25)	23 cm
Egentliga Östersjön (ICES 26–28)	21 cm
Norra Gotlandshavet (ICES 29 syd)	18 cm
Skagerrak och Kattegatt	20 cm

Minimimåttet gäller inte vid fiske med handredskap inom kustvattenområdet, men det rekommenderas att ta hänsyn till måtten ändå. Det är förbjudet för fritidsfiskare att sälja fångst.

Fredningstider

Skrubbskäddan är fredad 15 februari–15 maj i Egentliga Östersjön (ICES-delområden 26–28 samt 29 syd). Under denna period bör fångad fisk återutsättas varsamt.

Catch and release

Skrubban är tålig och överlever återutsättning väl om den hanteras rätt. Håll fisken i vattnet så länge som möjligt, använd blöta händer och undvik att trycka mot organen. Ta ut kroken snabbt och håll fisken i vattnet tills den simmar iväg själv.

Kontrollera alltid lokala regler på HaV:s webbplats eller Länsstyrelsens sidor inför fiske.

Livsmedelsverkets kostråd

Skrubbskädda är en mager fisk och finns inte med på Livsmedelsverkets lista över fiskarter som kan innehålla höga halter dioxin och PCB. Listan gäller fet Östersjöfisk som lax, öring, strömming och ål. Eftersom miljögifterna lagras i fett bedöms mager plattfisk som ett tryggt val. Livsmedelsverkets allmänna råd är att äta fisk 2–3 gånger per vecka och variera arterna.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan skrubbskädda och rödspätta? Det säkraste kännetecknet är benknölarna längs sidolinjen och fenbaserna på skrubbskäddan. Rödspättan är slät och blank, saknar dessa knölar och har tydliga röda prickar samt en benig kam bakom ögonen. Rödspättan blir också klart större.

Är flundra och skrubbskädda samma fisk? Ja, i praktiken. “Flundra” är ett folkligt samlingsnamn som i Sverige nästan alltid syftar på skrubbskäddan. Flundra är inte ett vetenskapligt artnamn i svenska vatten.

När är bäst tid att fiska skrubbskädda? September till december längs hela kusten. Köttkvaliteten är bäst under den kalla årstiden och skrubban rör sig då in på grunt vatten i hamnar och vid pirar.

Vilket bete är bäst för skrubbskädda? Borstmask och sandmask. Kokt skalad räka och blåmusslekött fungerar också bra. Fiska på botten med ett paternostertackel.

Är skrubbskädda säker att äta från Östersjön? Ja. Skrubbskädda är en mager fisk och finns inte med på Livsmedelsverkets varningslista för fet Östersjöfisk. Den bedöms som ett tryggt val ur dioxin- och PCB-synpunkt.